Bokashi är ett japanskt ord som betyder ”fermenterat organiskt material”. Man fermenterar materialet genom att se till att behållaren helt lufttät (syrefri) och genom att tillsätta effektiva mikroorganismer, EM. Lämpliga organiska material från köket att göra bokashi på är först och främst kolhydratrika frukt- och grönsaksrester. Det är svårt att göra bokashi på animaliska och fettrika ämnen, men det går om det blandas med kolhydrater och man doserar en aning mer strö så mikroberna orkar jobba med fermenteringen.
Av kolhydraterna bildar mjölksyrabakterierna mjölksyra som ger lågt pH, runt 4. Det låga pH-värdet är viktigt för att det inte ska bildas skadliga bakterier och svampar i hinken. Man vill ha mjölksyrejäsning (optimal fermentering) i sin hink, utan lukter och mögel. Mögel hör inte till en bokashiprocess.
Stora köttben, jäst, salt, ättika, aska, vätskor (juice, såser).
Undvik att lägga jäst i hinken, det finns risk att det bildas för mycket jästsvampar som kan göra att fermenteringen påverkas eller avslutas. I hinken är det främst mjölksyrabakterier som ska bli
fler och de skall konservera matavfallet genom att bilda mjölksyra som sänker pH i hinken. I jorden kan fotosyntesbakterierna fortsätta jobba på mer mångsidigare material tillsammans med jästsvamparna och andra svampar och bakterier i jorden. En del mindre köttben kan eventuellt hamna i bokashin, men absolut inte aska som är starkt alkalisk. Ha inte heller i vanlig biokol bland matavfallet. Tänk även på att det finns risk för att skadedjur blir intresserade av en nedgrävd bokashi om det är mycket icke-nedbrutna köttben med. I hinken lägger man inte heller Scoby-svamp, kefir eller annat som kan göra fermenteringsprocessen i obalans och därmed större risk att misslyckas.
Bokashihinken är en hink som man samlar hushållets matavfall i. Den kan vara en hemmagjord hink eller en köpt hink med färdiginstallerad sil i botten och med kran för att tömma ut lakvattnet som bildas. En hemmagjord hink bör ses till att locket faktiskt är tätt.
Det kan vara bra att ha i omlopp 2-3 hinkar, så att man genast kan börja fylla på en ny hink, då en hink är full och står och vilar.
Bokashihinken behöver absolut vara tillräckligt tät, för att fermenteringen skall lyckas. En optimal fermentering bildar varken lukter eller mögel.
Lukter som fastnar i plasten kommer troligen från ämnen bildade under sekundär fermentation. Eftersom de luktar så starkt så behövs det inte mycket för att det ska lukta. En idé för att få
bort lukten är att stryka på matolja och låta det stå ett tag, och sen diska ur med tvål går, du bör undvika starka diskmedel. Eftersom lika löser lika (matolja – illaluktande fettämnen) så går en del av lukten bort i matoljan. Låt lufttorka och kör igen om all lut inte kom bort med en gång.
Ströet som man har i bokashihinken för att starta fermenteringen. Ett bokashiströ är oftast tillverkat av vetekli och fermenterat med EM stamlösning och rörsockermelass. Vetekliet fermenteras alltså med EM, och då det är färdigt, kallar man det bokashiströ.
Det säljs olika kvalitets bokashiströ och det är skillnad på hur mycket strö per kg (eller liter) matavfall som rekommenderas av olika tillverkare och försäljare.
Hur luktar bokashi? Det är EM-mikrobernas förtjänst att bokashin doftar friskt sötsyrligt. Det kan dofta starkare om den ibland, och färdigfermenterad bokashi doftar syrligt. Det kan ibland hända att det luktar lite som spyor, ifall man förutom mjölksyra fått bildning av andra syror. (Läs mer under “Stinkande hink?”). Det är dock inget jämfört med hur ruttet matavfall luktar, men någon annan process kan ha bildats, och då är det mindre mjölksyrning, vilket inte är så bra för bokashin.
Om man lägger lökskal bland matavfallet kan det lukta starkt av lök, nästan stinka. Det samma gäller tex. kålväxter. Har man i mycket apelsin kan lakvattnet dock dofta citrus. Oftast försvinner bokashilukten genast då man blandar den i jord. Men generellt ska en hink INTE stinka.
Se lakvatten
Bokashihinken luktar vanligtvis inte illa, men om matavfallet är väldigt blött, så kan det lukta ganska starkt. Kom i håg att tömma hinken på lakvatten.
Låt matavfallet rinna av en stund, innan du lägger det i hinken. Undvik vätskor som mjölk, juice, soppa o.dyl. Lägger du i mycket sugande material i din bokashihink så kommer det att produceras mindre med lakvatten.
Doseringar, se spädning
Effective Microorganisms betyder effektiva mikroorganismer (ibland förkortat till EM eller mikrober). EM består av mjölksyrabakterier, jästsvampar och fotosyntesbakterier som lever
tillsammans och drar nytta av varandra. De överlever i många olika sorters miljöer och är ofarliga för oss. EM innehåller flera olika stammar av effektiva och nyttiga mikrober som är framtagna i en naturlig process, utan kemisk syntetisering eller genetisk modifiering.
EM är flytande vätska med många användningsområden, t.ex. rena vatten, jordförbättra, minska användningen av gödsel, ta bort lukter mm.
Hinken: Färdig att användas i bokashihinken. (Om innehållet är väldigt torrt, blanda ut med vatten 1/10) Spraya på matavfallet 5-10 spraytryck per liter bioavfall. Kom bara ihåg att i sprayflaskan åldras EM fort pga. luftkontakten, bra aktivitet kanske i 3-5 dagar, efter 7 dagar är det definitivt dags att byta.
Städning: Späd ut i vatten 1/20 – 1/100 och spraya på. Låt verka 5 minuter och torka av.
Förstärk jorden: 10-20 ml EMa till 10 liter vatten. Vattna ut ca 1 liter per m2.
Ta bort lukt: Skölj bokashihinken med lite EMa utspätt i vatten.
Denna stamlösning behövs då man vill göra egenaktiverat EM eller hemmagjort bokashiströ. Man aktiverar EM stamlösningen med melass. Kolla under “Melass” för lite mer ingående info.
Bokashiforumet (svenska)
Bokashi Suomi (finska)
Fermentering är en slags jäsning, syrning av matavfallet. EM snabbar på rätt fermentering.
I bokashiprocessen strävar man efter att fermentera syrefritt. I huvudsak är det mjölksyrebakterierna som bildar mjölksyra av kolhydrater, men det kan också bildas andra syror, till exempel ättiksyra, en stickande lukt. Det luktar friskt och syrligt om mjölksyror. Det blir lågt pH som ligger kring 4 när dessa syror dominerar. Ett annat viktigt kännetecken på en bra process är lakvattenproduktion, vars volym förstås beror på vad som sätts i hinken. Grönsaks- och fruktrens släpper mer vätska, medan bröd och ris suger i sig vätskan.
Det skall bildas kondens i hinken, då bildas lakvatten. Lägg inte tidningar utanpå för att suga upp kondens, då bildas mögel.
Det är viktigt att få en snabb start på mjölksyrejäsningen, så att pH sjunker så långt ner att inga förruttnelseprocesser hinner komma igång och inga mögel bildas. Med strö som är effektivt och inte gammalt, och matavfall som till mer än två tredjedelar är kolhydratrikt (grönsaker, frukt, bröd), så är det inga problem.
Dålig lukt kommer när det bildas högre fettsyror, som t.ex. smörsyra, valeriansyra eller kaprylsyra. Smörsyrans lukt påminner om barnspyor. Dessa illaluktande syror beror på en så
kallad sekundär fermentering, vilket är första steget på förruttnelseprocessen. Man kan dock ha surt pH under 4 som tyder på en lyckad jäsning och ändå ha dålig lukt, eftersom dessa syror
luktar så starkt i även små koncentrationer, och kan ha hunnit bildas i början när pH var högre, eller i områden med för högt pH. Svårjäst matavfall kan också vara en källa till dålig lukt. Se
“Stinkande hink?” för tips om vad göra.
Det är för torrt i hinken. Kanske för mycket äggkartong eller papper, som man inte ska ha i hinken. Ju mer uppsugande material, desto mindre lakvatten kommer det att bildas.
Det gör inte så mycket så länge lukten är bra, men du kan tillsätta mera fruktskal och andra kolhydratrika matrester för att boosta fermenteringen så det bildas mer lakvatten. Krama ur en våt disktrasa före du tillsätter strö, är ett annat bra knep.
Och glöm pappret! Det har man inte i hinken. Förutom då i botten om man inte har en kranhink, fast där rekommenderar vi att använda vanligt biokol. Biokolet har en hel del massa andra fördelar för att ha med i jorden. (Men kom ihåg att inte blanda det i lager med matresterna, enbart i botten).
En jordfabrik är en plats där man istället för att odla omvandlar sin bokashi till jord. Den i minst två veckor fermenterade bokashin blandas med jord, så att mikroberna kommer i kontakt med
jordbakterier, maskar och andra nerbrytare. Då förvandlas bokashin snabbt till svart näringsrik jord. Det är den effektiva fermenteringen med mjölksyrebakterierna som gör att det går så snabbt.
OBS! Ren torv eller kokosfiber innehåller inga jordbakterier så den ger inget bra resultat i jordfabriken. Blanda inte heller bokashin i löv eller gödsel!
När den färdigfermenterade bokashin blandas med jord omvandlas den till finfin jord genom en snabb och säker förmultning.
Du kan ha en jordfabrik i pallkrage eller balja. Är jordfabriken utomhus så är det bra att ha den övertäckt, så att inte regn lakar ut näringen. Och täck med finmaskigt nät så inte djur försöker gräva upp bokashin (alltid bra att gräva ner bokashi minst 20-30 cm under jordytan). Och TÄCK med nät.
Om det finns risk att skadedjur kommer till jordfabriken så ska det vara nät även under jordfabriken. Det går att använda en kompostbehållare som är skadedjurssäker, eller
pallkrage med nät under och ett bra lock. Skadedjuren dras till lukten av bokashin, och man kan minska på lukten genom att fylla på med ett tjockt lager jord, vattna med aktiverad EMa och pudra med stenmjöl på jordytan. Biokol är också bra på att ta bort lukt. Det är också viktigt att se till att bokashin är ordentligt jordblandad så det blir jord fort.
Blanda alltid bokashibitarna med jord innan man täcker in bokashin. Häll i bokashin bland jorden och blanda runt med en grep eller spade innan du täcker med jord.
Bakterier och svampar som förvandlar bokashin till jord, är ytlevande, och bokashin blir jord fortare om trädgårdsjorden finns på varje bokashibit.
Har man inte trädgård, eller man har bokashi på vintern, så kan man ha en jordfabrik inomhus, i en hink eller plastlåda. Lägg jord i botten, och blanda sen bokashin med lika mycket jord som
bokashi och häll i behållaren. Om du har 16 liter bokashi så tar du minst 16 liter jord, gärna några extra liter. Täck sedan bokashijordblandningen med cirka 5-10 cm jord, det behövs ett tunnare
jordlock för en liten jordfabrik på 10-15 liter. Låt jordfabriken stå i två veckor innan du kollar. Om det finns bokashibitar kvar så kan man krossa och sönderdela dem, då blir bokashin jord fortare i hela jordfabriken.
Det är viktigt att jordfabriken inte är helt lufttät Jordbakterier och svampar behöver syre för att göra om bokashin till jord.
Om jordfabriken är helt lufttät så kan det börja lukta, framförallt i botten på jordfabriken.
Du kan antingen täcka hinken med lock (men låt det vara en glipa så det kommer in lite luft) och
låta förmultningen ta lite mer tid. Om det finns ett löst lock, eller en tygbit ovanpå så stannar eventuell kondens kvar i jorden. Torkar jorden ut på ytan så
kan du behöva vattna lite för att hålla komposteringen igång.
Det kan komma med maskar eller andra insekter om du tar jord från trädgården till din jordfabrik.
Om det finns insektsägg eller larver med i jorden så kan de såklart trivas bra i jordfabriken också. Sorgmyggor kan också leta sig ner i jorden, där finns näring både för mikroorganismer
och jordskapande insekter. En fiberduk på jordfabriken ger lite mer möjlighet att begränsa mängden flygande insekter. Perlit eller finmalet stenmjöl på ytan kan också minska jordfabrikens invasion av insekter.
Se Fermentering
Det är ett näringsrikt och kraftigt gödselmedel för blommor och andra växter. Man tappar lakvatten från hinken för att det inte ska bli för blött i hinken, och därmed minimeras risken för att fermenteringen misslyckas och innehållet ruttnar. Lakvattenbildningen är ett av tecknen på att fermenteringsprocessen har fungerat som den ska, de kolhydratrika matresterna släpper det vatten de har i sina celler, cellvätska, när de fermenterats färdigt.
Lakvatten kan ha olika färger, beroende på innehållet.
Det som kan lukta illa, till exempel mineraliserat kväve i form av ammoniak, följer med ut i vattnet. Allt som lösts ut under processen följer med vattnet, en av anledningarna till att det är ett så bra gödningsmedel. Lakvattnet måste späs ut med vatten, när det ska användas som gödselmedel. Om du använder torrt strö så blir lakvattnet mer koncentrerat och då ska du späda 200 gånger eller mer. Det motsvarar 1 tesked lakvatten till 1 liter vatten, eller 0,5 dl lakvatten till 10 liter vatten.
Ett fuktigt bokashiströ ger inte lika koncentrerat lakvatten, späd ca 100 gånger eller mer. Det är ofta bättre för växterna att få små doser näring ofta istället för att de får en stor dos på en gång. Outspätt lakvatten kan man hälla i avloppet eller wc-stolen.
Återanvänd aldrig lakvatten i hinken, då den knappt innehåller några levande mikrober, så bokashiprocessen funkar inte som fermentering av matavfall.
Lakvatten som är klart (inte grumligt) och luktar friskt syrligt, håller länge om det förvaras svalt, tex i ett skåp eller utomhus. Ofta kan man spara lakvatten i en plastflaska i rumstemperatur upp till en månad utan problem. Om lakvattnet jäser, så att plastflaskan blir rund, eller det pyser kraftigt från flaskan när man öppnar de, så håller det inte lik länge. Man kan öppna korken och släppa ut gaserna, ställa flaskan svalt och se om jäsningen avtar, men det är alltid bäst att vattna ut lakvatten så fort som möjligt. Man kan frysa ne lakvattnet vintertid, t.ex i en plastflaska, för att spara till våren. I lakvatten som står i en burk med stor luftspalt eller helt utan lock, kan det bildas ett täcke av jäst. Det kallas Kahm-jäst och kan bara silas bort. Använd ett sådant lakvatten givetvis raskt bort.
Lakvattnets pH bör vara under 6, det är ett bevis för att fermentationen fungerat som den ska. Det ideala är pH mellan 4-5. Det låga pH beror på att det förutom mjölksyra även bildas en del karboxylsyror under fermentationen, exempelvis smörsyra och ättikssyra. Det är karboxylsyrorna som ger lakvattnet en stark syrlig doft.
Om man gör en egen bokashihink är det viktigt att den är lufttät för att jäsningen ska bli bra.
Lägga plastfilm i flera lager under locket är ett sätt att göra ett otätt lock mer tätt, men det är inte så ekologiskt. Endel bokashhinkar är tyvärr inte helt fullt lufttäta, och kan vara bra att även täta dem med plast. Men satsa på att skaffa en bra hink!
Mögel (vitt, fluffigt, krämigt) är största indikatorn på en otät hink. Mögel hör inte till i en bokashiprocess!
Till köpt EM-stamlösning används rörsockermelass för att aktivera EM. Man kan byta rörsockermelassen mot vanlig melass, det blir inte med säkerhet ett lika stabilt EM eftersom vanlig melass inte innehåller samma mängd mineraler som rörsockermelass. En annan synpunkt är att melass gjort av sockerbetor kan vara kontaminerad av klopyralid, vilket är en pesticid som exemplevis tomaterna mår väldigt dåligt av, även i små mängder. Så var försiktig med vad du köper för melass. Bokashisäljande företag har melass ämnade för tillverkning av hemmagjorda strö- och mikroblösningar.
Det är bra att veta att det skall aldrig bildas mögel i hinken som om det vore en bra grej. Endel kan påstå annat, att vitt mögel skulle tyda på en bra fermentering, men som vi vet är mögel en indikator på fel i processen.
Bokashifermentering är en konserveringsprocess, som konserverar, inte möglar. Om det bildas mögel, är något galet.
I hinken kan det dock någon gång uppstå små jästprickar. Dessa jästprickar är ok, så länge de är flata jästprickar och inte blir till mögel. Och börjar det uppstå mycket fluffigt mycel, tyder det på att jästsvamparna och andra svampar dominerar över mjölksyrebakterierna.
Det kan bero på att matavfallet inte tryckts ihop ordentligt, så i luftfickorna får mögel överhand över mjölksyrebakterierna. Största orsaken till mögel är en otät hink, alltså locket på hinken släpper in luft som förstör processen.
Papper hör INTE hem i bokashihinken, det gynnar svamp, alltså mögeltillväxt.
Även bokashiströet kan ha tappat en del av sin effektivitet, kolla alltid tillverkarens hållbarhetsanvisningar och datum på påsen. Påsar utan datum är svåra att veta när de är tillverkade, så det kan hända man får hem ett strö som är gammalt.
Undvik att öppna ströpåsen ofta, häll istället över i ett mindre kärl (tex en veckas dosering) för att minimera syremängden (alltså luften) i orginalpåsen. Den burken bör ha ett lock.
OBS. Ett fuktigt bokashiströ förvaras alltid i orginalplastpåsen.
Grått mögel kan bero på att du har för mycket citrusfrukter i hinken. Lägg gärna lite mer strö på citrusfrukter och citrusskal, dela det i mindre bitar.
Grönt mögel kan ha uppstått om det varit för torrt och/eller hinken fått för mycket syre eller för lite strö. Häll innehållet försiktigt i jorden så möglet hamnar i botten och dammar inte omkring.
Var alltid försiktig då du handskas med mögel. Andas inte in vare sig vitt eller grönt mögel.
Bokashi har ett lågt pH-värde som varierar beroende på hinkens innehåll och vilket bokashiströ man använder. Det är bra att det blir mycket mjölksyra i hinken, och ett mycket lågt pH-värde runt 3-4. Då är hinkens innehåll konserverat och man kan lagra det utan att det ruttnar eller möglar.
Alla EM-produkter ska ha ett lågt pH-värde. Om vätskans pH-värde stiger över 5, börjar effekten avta och produkten ska användas skyndsamt.
Den fermenterade bokashins låga pH-värde neutraliseras inom kort efter att det kommer i kontakt med jord, dvs förmultnar. Efter ca två veckor kan du använda bokashijorden och plantera ut en växt. Om bokashijorden i en jordfabrik luktar jord så brukar det också gå bra att plantera i den även om det gått kortare tid än två veckor. Det är när den bildade mjölksyran (och lite av
andra syror, t.ex. ättiksyra) bryts ner av mikroorganismer i jorden som pH balanseras.
En sax för bokashi är bra att ha, bananskal och annat klipps enkelt ner till mindre bitar, 2-4 cm är bra. Bioavfallet komposteras snabbare ju mindre bitar det är. En vass kniv kan också fungera, du får pröva dig fram till vad som passar dig bäst.
Aktiverat EM och lakvatten måste spädas med rent vatten innan det vattnas ut till växter.
Aktiverat EM kan spädas från 1:100 upp till 1:1000 beroende på användningsområde.
Det finns skillnader mellan olika varumärken, fråga alltid försäljaren efter lämplig spädning om du är osäker.
Tex EMa Mikroblösning: späd mellan 200-1000 gånger till växter. 200 gånger motsvarar 1 tesked per liter vatten eller 0,5 dl till 10 liter vatten. Späd mer om du vattnar ofta med EM, och till unga plantor.
Lakvatten spädes enligt strötillverkarens rekommendation, generellt gäller
1:100 vid användning av vanligt fuktigt strö
1:200 vid användning av torrt strö
För unga späda plantor rekommenderas 1:200 upp till 1:1000.
Späd ut hellre för mycket än för lite.
Färdiga startpaket finns att köpa i nätbutiker eller hos återförsäljare. Olika företag kan ha olika sorts strö, men utgångspunkten är densamma; att fermentera matavfall till bokashi.
Startpaketen innehåller allt du behöver för att komma igång med Bokashi. Oftast två hinkar med kran och en påse bokashiströ.
Tänk på att det är viktigt att lagra sitt bokashiströ i orginalpåse. Speciellt viktigt för fuktigt bokashiströ.
OBS! Pga felettikerade påsar har det framkommit att vissa fuktiga ströpåsar sålts som torrt strö. Tyvärr vet vi inte om de finns i omlopp mer men risken finns att problemet inte är åtgärdat. Så kolla noga om ströet skall förvaras lufttätt så det inte torkar. Då har du ett fuktigt strö.
Bokashigarden.se tillverkar endast torrt bokashiströ.
För att undvika dålig lukt är det viktigt att:
Det kan ändå bli bra jord av den misslyckade hinken. Gräv då ner hinkens innehåll i en kompostor. Blanda in extra strö, och täck med jord. Vänta med att använda den jorden i minst två månader för säkerhets skull.
Om du lägger mycket svårsmält matavfall i hinken, så som t.ex. fisk, skaldjur, mögligt livsmedel så bör du tillsätta lite extra bokashiströ. Det är också bra att lägga det mögliga
livsmedlet så att det omsluts av det andra matavfallet, alltså inte i botten, inte nära väggarna och inte nära toppen.
Japansk forskare som på 80-talet “upptäckte” EM-mikroorganismerna. Hans forskningsarbete har gjort att idén spridits över hela världen.
Även på vintern kan man göra bokashi. Kylan gör dock att förmultningsprocessen (i en
utejordfabrik) avtar och till sist stannar upp helt. Mikroberna går i vila på vintern, men genast då
vårsolen tittar fram, så vaknar de till liv igen och börjar jobba på med förmultningsprocessenigen.
För mer ingående svar på olika ord eller frågor, kolla Bokashidoktorn svarar.
Bokashigarden.se
Pripaks Ky
Lappträskvägen 343
07900 Lovisa
FINLAND
info@bokashigarden.se
+358 44 5662745
VAT nummer FI05126526
